Igår blev jag visad en bild på mig ifrån i sommras. En bild från en helt fantastisk dag. Sol, värme och fina vänner! Jag såg jätteglad ut, men de var inte min kropp! Åhh det är så hemskt att jag inte såg tidigare hur långt jag låtit det gå. Jag trodde faktiskt inte att det var så illa. Jag vet att jag mådde sjukt dåligt psykiskt, men inte liksom hur det speglades på utsidan...

Haha allt jag kunde tänka när jag såg den bilden va "Va faaan sa ingen till mig för?!".

Ja det var folk som påpekade det på jävligt elaka sätt, men det tog jag inte seriöst eftersom det var inlindade i skämt och sarkasm. 

Jävligt skummt hur man ser sig själv egentligen. Känner mig så här just nu:

 

Imorgon bär det av till Luleå för planering och mys med underbara efterlängtade vänner. <3